frejan
90 mil 90 minuter

Då var jag tillbaka på jobbet igen. Ungefär 23 timmar efter att jag påbörjade resan mot Värnamo. 90 mil på 23 timmar. 90 minuter misärfotboll på en idrottsplats någonstans i mörkaste Småland. En idrottsplats som dessutom var omgiven av en av de där obetydliga vattendragen som varenda svensk skolelev sedan Anno Dazumal har fått inpräntat i skallen trots att det är knappt mer än en rännil. 

Jag tror ärligt talat inte att Bajen klarar det här. Det fanns ingenting på planen som tydde på att spelarna eller ledarna förstår allvaret i situationen. Eller åtminstone ingenting som tyder på att de är vuxna nog att hantera situationen.

Jag tror inte att Bajen kommer kunna samla ihop tillräckligt många poäng på de två kvarvarande matcherna för att undvika kval. Och jag ser inte hur det här laget skulle klara av att vinna ett kval. Ingen vågar misslyckas och därför lyckas ingen heller. Det var knappt ett skott på mål igår. 

Jag har accepterat att Bajen spelar i Norrettan nästa säsong. Det enda finns att se fram emot är att en degradering till Norrettan innebär att vi förhoppningsvis kan göra oss av med en hel del dödkött. Vi behöver några rutinerade spelare som vill vara i Bajen för att det är Bajen. Och unga hungriga spelare som vill vinna. Det är ont om båda dessa kategorier i Bajen idag.

Det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvete i alla fall…

Blog comments powered by Disqus