Min ledare i dagens Karlskoga-Kuriren. Den verkar inte finnas på nätet så jag lägger upp den här.
Hovsamma intervjuer och inarbetade PR-fraser gör att det inte alltid är helt lätt att utröna vad det egentligen är som den moderatledda regeringen vill med samhällsutvecklingen. Alldeles för ofta får Fredrik Reinfeldt och Anders Borg stå oemotsagda när de talar om vikten att ”hålla samman Sverige” samtidigt som alla fakta faktiskt talar mot det.
Men i en intervju i Svenska Dagbladet säger Reinfeldt att ”regeringens politik har gjort att fler inte tycker att det är ’värt’ det att stanna i a-kassan. … I stället kan föräldrar och sambos få rycka in för att stötta den som är arbetslös.”
Det är visserligen inte ett oväntat uttalande från någon som är ansvarig för en politik som lett till att 400 000 personer har lämnat arbetslöshetsförsäkringen. Men det är inte desto mindre häpnadsväckande. Gör tankeexperimentet att byta ut ”stanna i a-kassan” mot ”behålla hemförsäkringen” och ”är arbetslös” mot ”får huset nedbränt”.
För det är ju just det arbetslöshetsförsäkringen är, en försäkring om man har oturen att bli arbetslös. Det är en kollektiv lösning för att parera både vikande samhällskonjunkturer och personliga misslyckanden eftersom arbetslösheten är något som kan drabba alla.
Det är också så att en generös och omfattande arbetslöshetsförsäkring dämpar plötsliga fall i ekonomin. Samtidigt som den gör att den som blir arbetslös slipper gå från hus och hem om olyckan är framme, gör den också att konsumtionen kan upprätthållas i samhällsekonomiska nedgångar.
Dessutom är det så att en generös och omfattande arbetslöshetsförsäkring hindrar att det sätts press på de arbetandes löner. Den minskar risken för låglönekonkurrens från dem som är arbetssökande. På så sätt är arbetslöshetsförsäkringen i lika stor utsträckning en arbetslöneförsäkring.
I den moderata världsbilden är det dock inte så. Istället har arbetslöshetsförsäkringen buntats samman med en del annat till det man kallar ”bidrag”. Det var ”bidragslinjen” man attackerade med talet om ”arbetslinjen” inför valet 2006. Sedan dess har det visat sig att arbetslösheten inte alls har minskat för att man gjorde a-kassan dyrare och sämre. Människor var helt enkelt arbetslösa för att det saknades arbeten.
Nu var det ju aldrig arbetslösheten i sig som var Moderaternas problem. Deras problem har hela tiden varit att man inte vill vara med och betala för dem som är arbetslösa. Men det blir lite komiskt att en statsminister som gått till val, och vunnit två riksdagsval på raken, med budskapet om att man är mot bidragslinjen dels vill göra människor beroende av andras välvilja och bidrag, och dels faktiskt senare i intervjun konstaterar att ”sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor”.
För vad det där sista citatet faktiskt innebär är ju att människor tvingas iväg till socialkontoret. Det är alltså så att den moderata ”arbetslinjen”, som försämrat de kollektiva försäkringssystemen, tvingar människor att söka socialbidrag. Det om något borde väl vara en bidragslinje värd namnet?
